Jag visste annat!-Gästblogg

 

Att se, uppleva och tro annat när man inte är medveten om hur livet på jorden, tydligen ska levas. Som i en fyrkant. Jag som barn visste annat, men kunde inte med ord förklara för mig och hade en mor som försökte lära mig böner om Jesus och berättelser om “hennes” Gud. Men det var för mig ingen sanning. Jag visste annat, jag visste mer. Min reaktion blev ilska och frustration. Tillslut lät hon mig vara och jag valde att förbli tyst, i alla fall i många år framöver.

Min historia om att se saker andra inte såg. Uppleva och tro annat som barn inte kan förklara, blev en tuff kamp.ghost-1236444_1920

I mitt rum som liten såg jag små skuggliknande figurer. Rädd som jag var ropade jag på hjälp, svaret jag fick av min syster, som egentligen älskade mig: “Hoppas spökena kommer och ta dig!”. Jag hade ofta mardrömmar. Märkliga gestalter som besökte mig, de tittade på mig länge och uppifrån. Jag var rädd att de skulle ta mig. I många år sprang jag in till mor och lade mig jämte henne, varm och genomsvett som jag var. Jag vaknade ofta med att hon låg i min säng istället, då jag tog upp hela hennes säng och ångades som en kamin.

Jag var heller inte som alla andra barn. Jag drömde ofta om krig, jag ville kriga, klättra högt uppe i alla träd, slänga mig från klippor ner i höga buskar, jag hoppade från lekställningar och trodde jag var något mer än bara en liten, rar flicka. Jag lekte med pinnar och föreställde de var vapen, jag hade gröna militära figurer uppställda i hela mitt rummet och lekte krig. Jag älskade att göra fällor och kojor högt uppe i alla skåp hemma. Min mor va galen av alla mina, då oskyldiga hyss.ordonanzschuhe-919682_1920

Mina teckningar bestod, inte av vackra prinsessor och hästar som alla mina andra tjejkompisar ritade. Jag hade krig, bomber och jasplan som flög hej vilt. Jag hade en dröm om att få vara TV kändisens, Rambos dotter. Jag gick runt med min gula Salomon väska som jag hade klottrat ned med att jag framför allt kallade mig för Mc Karlsson.

Jag hade långa nätter med att titta ut mot den vackra stjärnhimlen och hade en extrem hemlängtan. Till vad? Det visste jag inte. Men jag ville upp dit och långt bort. Jag ifrågasatte min mor om hon verkligen var min mor. Jag trodde på onaturliga händelser och berättade ibland för mina vänner. Men jag fick ingen bra respons och de tyckte säkert jag var knäpp. Åter igen, förblev jag tyst.

Som trettonåring förlorade jag min stora idol och syster i bilolycka. Jag blev vuxen över en natt och bestämde mig för att bli stark, dels för min mor. Vid tjugofem års ålder brakade mitt så kallade helvete lös. Spökerier av dess like, tills jag en dag inte mäktade med det längre, då jag heller ingen hjälp fick, tog jag tag i saken med egna händer och fick tillslut någorlunda kontroll över situationen.

Oktober 2010, trettiotre år gammal, öppnades mina inre dörrar. Jag hade vaknat. Puppan min hade kläckts. Jag var längre inte ensam, andra hade hört mig och jag kunde äntligen börja jobba med mig själv och med mina dolda kunskaper som jag tydligen besitter på.

starry-night-1149815_1920

Snart sju år har gått och från Den dagen har det varit en helt fantastisk resa. Min berättelse finns att läsa på min blogg, karlzons.com, se: uppvaknande/min utveckling – 13 trappsteg. Min berättelse som liten krigare, har sin förklaring och även den berättar jag om på min blogg. Under fliken, lost in space berättar jag också mer djupgående, om mitt uppvaknande.

Jag vill avsluta detta stycke med vad man som förälder hade kunnat göra för att bemöta det rädda barnet, som i mitt fall då jag såg och upplevde märkliga ting, dag som natt. Det enda jag kan tala om, av erfarenhet och önskan som ett litet barn. Är att ha en vuxen som lyssnade på barnets alla ord, försöka se mellan hennes fingrarna. Se helheten. Bemöt barnet, helt enkelt. Inte vara rädd och prata bort som om det inte var av något värde. För mig som vuxen blev att jag hämmade mig, rädd för det nya, vågade inte prata. Vågade knappt synas. Rädd att folk skulle se ner på en. Det enda jag ville var att bli sedd för den jag var och är.

Karlzon´s 2016-11-02

Annonser

En reaktion på ”Jag visste annat!-Gästblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s